Pris ur Arne Erikssons fond delas årligen ut:

"Till den friidrottsjunior som genom talang och träningsflit gjort stora framsteg och resultatmässigt hävdat sig bra i Sverige inom grenarna längd/tresteg eller sprintlöpning. Hon/han skall utöva gott kamratskap och på ett hedervärt sätt representera idrotten och Varbergs GIF"

Arne Eriksson

Arne är född 1935 och nådde stora framgångar som skolidrottare. Han deltog i JSM första gången 1952. Det blev seger direkt i tresteg med 13,90. Det var den första i en rad på fyra JSM i grenen. I stora SM gjorde han debut 1953 och blev femma i längd på 6,90. Redan 1954 passerade han sju meter i längd. Det var vid tävlingar i Falkenberg som han slog till med 7,04 och sedan 7,23. Han blev senare uttagen till seniorlandslaget mot Ungern, den förste GIF-are som fått ett sådant uppdrag. Arne blev tvåa på 7,09 efter den ungerske europamästaren Földessy. Någon vecka senare blev det silver i längd på SM med 7,19. Han hoppade också i finnkampen i Helsingfors på hösten. I längd blev han fyra och bäste svensk (7,13) och också i tresteg blev det en fjärdeplats med 14,77. I sista landskampen för året mot Tjeckoslovakien slog Arne upp en lårskada.

Det blev Finnkamp för Arne också 1955 i både längd och tresteg. Annars var det ett mellanår då Arne gjorde lumpen. Den bästa prestationen 1956 kom vid Amerikaspelen på Påskbergsvallen, då han i Amerikanen Bob Whildens kölvatten (10,5) noterade 10,8 på 100 m. Han hoppade längd mot Norge och noterade årsbästa 7,17.

Arne hade satsat på sprinterlöpning p g a sina skadeproblem. På SM 1957 sprang han 200 och 400 m. Det blev semifinal i båda grenarna med 22,3 och 49,4. Längdhoppsstandarden i Sverige var skral så Arne blev uttagen att hoppa både i Finnkampen (7,16) och mot Italien.

EM-året 1958 gick SM på Stockholms stadion. Arne slog till med personliga rekordet 7,34 i längd och blev tvåa efter Torgny Wåhlander. Arne blev uttagen till EM-laget. ”Jag kom till stadion och var övertänd, så det blev bara 7,09 och ingen final” berättar Arne. I Finnkampen senare på hösten blev Arne trea och bäste svens i längd efter serien 7,27-7,30-7,28-7,20-7,23-7,26! I tresteg hoppade han personbästa med 14,92 och blev fyra.

Det blev ingen Finnkamp 1959 men däremot landskampsuppdrag mot både Italien och Frankrike. Arne tog sin sista SM-medalj 1960 då han blev trea i längd med 7,16 i en tävling där Torgny Wåhlander satte svenskt rekord med 7,66.

Arne Erikssons fond.

Gustaf ”Topsy” Lindblom vann guldmedaljen i tresteg vid OS 1912 på 14,76. I början av 1954 satte han upp ett pris till den junior som överträffade detta resultat. Arne lyckades med bravaden vid den tidigare nämnda Finnkampen, då han hoppade 14,77! Priset var en vit porslinselefant och 1000 kr till klubben. Det är dessa 1000 kr som är grundplåten till Arnes fond. ”Topsy” fick sitt smeknamn efter en förrymd elefant, som han som ungdom hjälpte till att fånga in i sin hemstad Norrköping. ”Topsy” Lindblom var ägare till det legendariska danspalatset Nalen på Regeringsgatan i Stockholm. Därför fick Arne ta emot priset när Nalenorkester var på besök i Nöjesparken i Varberg.